Jag vaknade upp vid 1130-tiden idag. Insåg att jag inte hade druckit alkohol igår, men ändå, en lagom snurrande huvud hälsade mig välkommen från min skönhetssömn. Det lagom snurrande huvudet följde med mig in på toa, vägrade släppa när jag åt min morgongröt och hemsöker mig denna minut då jag skriver.
Veckan har gått fort av nån anledning. Tentan kändes bra, som om jag klarade den. Resultatet visade annat. VG? tack tack. Väl godkänt?! Han måste skämta, men nej, jag fick vg på tentan. Egentligen räckte det med g, men det är väl bara att skjuta salut.
Resten av veckan ägnades dels åt att fixa mehrans projektuppgift, dels åt att gå ut på platå och röja järnet på da Dansgolv. Trevligt trevligt :)
Just nu så är jag som tidigare skrivits, yrslig, fast inte sjuk. Det känns heller inte som en bakfylla, det känns ungefär som att stiga ut ur en bastu och rakt ner i en isvak. Nog med klag. Ikväll är det fest igen, korridorpartaj hos le chiefo de la SMåglin. Nu ska jag översätta.
Tills dess.
Saturday, March 31, 2007
Monday, March 26, 2007
När verkligheten han ikapp och förbi, slog en i ansiktet, hånade en för att skorna inte var passande för dagen.
Det är tenta imorgon. I javaprogrammering.
När man går på SVP så blir man extremt slapp. Jag menar, det är ju bara på tre poäng, jämför det med en läkartenta på 17.5 p eller En juridiktenta på 20. Vi har haft tenta i totalt 7 poäng på 27 än så länge. Slappheten är utbredd, åt alla sidor och håll.
Egentligen..
Förra året hade de ingen papperstenta. De hade en datatenta med hjälp från javaboken i 4 h. Visst, de behövde klara av en hel uppgift felfritt (av tre möjliga), men ändå: Vi har papperstenta utan hjälpmedel, då kan de väl ändå inte sätta samma krav? eller?
Det är alldeles för fint väder ute. Min termometer står på 24 grader och vissa solstrålar möter mitt ansikte när jag tittar ut genom de halvt nerdragna persiennerna.
Inga moln. Massa java. Massa sol, ingen ledig tid.
Och nånstans långt inne finns tanken på internredovisningen som ska in nångång under veckan..
Det finns roligare dagar än denna måndag helt enkelt.
Nu ska jag fan lägga på ett kol så jag kan gå ut och köpa en glass. Piggelin.
När man går på SVP så blir man extremt slapp. Jag menar, det är ju bara på tre poäng, jämför det med en läkartenta på 17.5 p eller En juridiktenta på 20. Vi har haft tenta i totalt 7 poäng på 27 än så länge. Slappheten är utbredd, åt alla sidor och håll.
Egentligen..
Förra året hade de ingen papperstenta. De hade en datatenta med hjälp från javaboken i 4 h. Visst, de behövde klara av en hel uppgift felfritt (av tre möjliga), men ändå: Vi har papperstenta utan hjälpmedel, då kan de väl ändå inte sätta samma krav? eller?
Det är alldeles för fint väder ute. Min termometer står på 24 grader och vissa solstrålar möter mitt ansikte när jag tittar ut genom de halvt nerdragna persiennerna.
Inga moln. Massa java. Massa sol, ingen ledig tid.
Och nånstans långt inne finns tanken på internredovisningen som ska in nångång under veckan..
Det finns roligare dagar än denna måndag helt enkelt.
Nu ska jag fan lägga på ett kol så jag kan gå ut och köpa en glass. Piggelin.
Friday, March 23, 2007
Bakfyllesofisk
Alldeles för mycket, som vanligt. Resulterar i dåligt med sömn, trötthet, tristess. Jag har verkligen inte vårdat min kropp idag. För att stilla samvetet blev det en sväng till gymet.
Istället för att koda järnet så tar jag min tillflykt till mitt eget sinne. Efter att ha varit på gymmet så började tankarna snurra i skallen på mig i duschen. Det är inte så att jag haft tankarna förut, men ändå.. det är värt att påminna sig själv om illusionen som äter upp min själ inifrån...
Det är en vansinnig värld vi lever i. En konstgjord värld. En paradoxal värld.
Hela civilisationen bygger på omättad konsumtion. Konsumtionen blir en livsstil för oss alla, i något hänseende. Om vi inte skulle konsumera som vi gör så skulle allt kollapsa. Det läskiga tanken som då kommer är att kulturen vi lever i bygger på att folk ska gå runt och vara missnöjda, för så länge folk är missnöjda, riktas tankarna utåt på ett framtida köp, och vi snurrar snurran ett varv till.
Jag vet faktiskt inte vad det mest idiotiska jag har köpt, kanske mina le coq sportif-skor för 800 som jag redan då kände att jag skulle få skavsår av. Som jag fortfarande intalar mig inte ger mig skavsår om jag har på mig ett visst sorts strumpor. Men nej, jag ville ha dom, dom var snygga. Hur sjukt är inte det på en skala? Ändå så gjorde jag det, ändå så är jag medveten om idiotin bakom. Snygga skor är alltid snygga skor.
En missnöjd kund är en bra kund, så länge kunden känner den där lyckokänslan när köpet är köpt. Just nu går Legally Blonde på tv. Reese mår inte så bra för att hennes plan att vinna tillbaka killen inte funkar, så vad gör hon? Hon tar tillflykten till vår tids kyrka, the Shopping Mall. Där finner hon manikyren! Då kan det ju inte bli något annat än bra?! Med fina naglar så löser sig alla problem, eller?
(Från den vite mannen - Papalagi)
Vansinngt, vi gör så mycket saker som inte behövs. Och ändå skapas det ett behov av det. Ta anti-rynkkrämer som bevisligen inte tar bort rynkor, som om det är fel att bli gammal? Sen när? Eller stora HumVees som drar 3 l/mil, varför? Jo, för alla försök till konsumtion går ut på att spela på bekräftelse.
OM du köper den här bilen/ anti-rynkkrämen/ datorspelet/ sengångaren/ diamantnagelklipparen/ det ultrasköna toapappret så kommer du att få mera cred hos andra. Om utväxlas ofta i reklam till det ännu värre ordet NÄR.
Tuiavi, som jag citerar, kommer från en söderhavsö och får chansen att åka till Europa i början av seklet. Det han ser är skrämmande; folk täcker över sin kropp, bor i "stenkistor" (lägenheter), dyrkar papperslappar (pengar) och tror att tillverkning och uppfinningar ska leda till ett bättre liv. Vem mår idag bättre av msn? mobilen? egentligen, gör jag det?
På hans språk finns inga ord för "mitt" och "ditt", hur skumt är inte det? Ingen ägandeform i språket, vilket betyder att det inte går att knappt föreställa sig ett ägande. Fundera på hur ofta du tänker i mitt och ditt. Din lägenhet, din bil, din dörrmatta. Vi bor alla i ett fängelse av ägande.
Vi har en kultur som uppmuntrat ett verbalt fängelse av ägande. Tänk om jag inte brydde mig om att någon tog (tog - då tänker man på stjäla helt plötsligt) min mobil. Bara "javisst". I och med att mitt och ditt inte finns, skulle heller inte ord som ta, stjäla, ge, låna och använda inte heller finnas. Underbara värld. Tyvärr finns den inte kvar. En epidemi kallad "Civilisationen" har även tagit över den sista utposten av sunt förnuft.
Men ändå, vi bombas av reklam. På en retorikföreläsning förra hösten fick jag höra hur många reklambudskap som går igenom sinnet. En vanlig dag ligger den siffran på ca 1000 olika budskap om att köpa en produkt. Det går inte att komma bort från reklamen helt enkelt. Allt bygger på reklam.
Jag har också insett att desto mer saker man äger, desto mer fast blir man. Det är ett sjukligt tillstånd att äga för mycket, för då vill man bara ha mer, mer, mer. Och alla talar då om ansvar. Ansvar. Desto mer prylar, desto mer ansvar, desto mer tankekraft till att skydda, desto mer utåtriktat till att skaffa mer prylar som passar bra in med de redan "ägda" prylarna. Den gyllenbruna vasen från Orrefors som passar så fint in med gardinerna från IKEA.
Det enda sanna man äger som människa är sin egen kropp. Äkta ägande handlar om äkta frihet, och frånvaro från konstgjort ansvar.Vårda kroppen och sinnet, det är det enda sanna. Ironiskt nog är det ofta materialism (böcker, tidningar, seminarier) som är vägen dit.
Snabbmat, sömnbrist, stress, hets utsätter man kroppen för. Feta jänkare är urbilden. Jag tänker mest på alla dessa feting-brats på "My Sweet Super 16" som ser ut som kossor, men skyler allt med donuts, versace och en latte. Curlingmorsan som pungar ut 150 000$ på en fest för att smeka sitt samvete. Puh, nu är hon nog glad en stund till... Men nej, desto mer man kan få, desto mer vill man ha. Vi har skapat ett system där kvantiteten alltid går före kvalitén.
Var tog förnuftet vägen? Förnuftet att ifrågasätta hela systemet? Förnuftet att realisera det idiotiska att förstöra naturen genom onödigt inhandlande av skräp? Förnuftet att välja sin egen inre lycka först?
En sann värld ordnar upp sig själv. En sann värld bygger inte på missnöjdhet som drivkraft. En sann värld som alltför få orkar och vågar tänka på eller drömma om.
Istället för att koda järnet så tar jag min tillflykt till mitt eget sinne. Efter att ha varit på gymmet så började tankarna snurra i skallen på mig i duschen. Det är inte så att jag haft tankarna förut, men ändå.. det är värt att påminna sig själv om illusionen som äter upp min själ inifrån...
Det är en vansinnig värld vi lever i. En konstgjord värld. En paradoxal värld.
Hela civilisationen bygger på omättad konsumtion. Konsumtionen blir en livsstil för oss alla, i något hänseende. Om vi inte skulle konsumera som vi gör så skulle allt kollapsa. Det läskiga tanken som då kommer är att kulturen vi lever i bygger på att folk ska gå runt och vara missnöjda, för så länge folk är missnöjda, riktas tankarna utåt på ett framtida köp, och vi snurrar snurran ett varv till.
Jag vet faktiskt inte vad det mest idiotiska jag har köpt, kanske mina le coq sportif-skor för 800 som jag redan då kände att jag skulle få skavsår av. Som jag fortfarande intalar mig inte ger mig skavsår om jag har på mig ett visst sorts strumpor. Men nej, jag ville ha dom, dom var snygga. Hur sjukt är inte det på en skala? Ändå så gjorde jag det, ändå så är jag medveten om idiotin bakom. Snygga skor är alltid snygga skor.
En missnöjd kund är en bra kund, så länge kunden känner den där lyckokänslan när köpet är köpt. Just nu går Legally Blonde på tv. Reese mår inte så bra för att hennes plan att vinna tillbaka killen inte funkar, så vad gör hon? Hon tar tillflykten till vår tids kyrka, the Shopping Mall. Där finner hon manikyren! Då kan det ju inte bli något annat än bra?! Med fina naglar så löser sig alla problem, eller?
"Ni kan också känna papalagi (den vite mannen) på att han vill intala oss att vi är fattiga och elända, att vi behöver stort bistånd och medlidande, eftersom vi inte har några saker... Blicka omkring er, långt i fjärran, där jordranden bär upp det mäktiga blå havet. Alltet är fyllt av stora saker: urskogen med dess vilddruvor, kolibrifåglar och papegojor, lagunen med dess sjögurkor, musslor och humrar och andra vattenkreatur.."
"Papalagi tror visserligen att han kan åstadkomma sådana saker, att han skulle vara stark som den store anden. Och därför gör tusen och åter tusen händer inget annat än åstadkommer saker, från soluppgång till solnedgång. Människosaker, vars syfte vi inte vet, och vars skönhet vi inte känner. Och allt fler och allt nyare saker vänder papalagi sin håg. Hans händer darrar som av frossa, hans ansikte blir grått som aska och hans rygg böjd, hen han lyser upp av fröjd när han lyckas med en ny sak."
(Från den vite mannen - Papalagi)
Vansinngt, vi gör så mycket saker som inte behövs. Och ändå skapas det ett behov av det. Ta anti-rynkkrämer som bevisligen inte tar bort rynkor, som om det är fel att bli gammal? Sen när? Eller stora HumVees som drar 3 l/mil, varför? Jo, för alla försök till konsumtion går ut på att spela på bekräftelse.
OM du köper den här bilen/ anti-rynkkrämen/ datorspelet/ sengångaren/ diamantnagelklipparen/ det ultrasköna toapappret så kommer du att få mera cred hos andra. Om utväxlas ofta i reklam till det ännu värre ordet NÄR.
Tuiavi, som jag citerar, kommer från en söderhavsö och får chansen att åka till Europa i början av seklet. Det han ser är skrämmande; folk täcker över sin kropp, bor i "stenkistor" (lägenheter), dyrkar papperslappar (pengar) och tror att tillverkning och uppfinningar ska leda till ett bättre liv. Vem mår idag bättre av msn? mobilen? egentligen, gör jag det?
På hans språk finns inga ord för "mitt" och "ditt", hur skumt är inte det? Ingen ägandeform i språket, vilket betyder att det inte går att knappt föreställa sig ett ägande. Fundera på hur ofta du tänker i mitt och ditt. Din lägenhet, din bil, din dörrmatta. Vi bor alla i ett fängelse av ägande.
Vi har en kultur som uppmuntrat ett verbalt fängelse av ägande. Tänk om jag inte brydde mig om att någon tog (tog - då tänker man på stjäla helt plötsligt) min mobil. Bara "javisst". I och med att mitt och ditt inte finns, skulle heller inte ord som ta, stjäla, ge, låna och använda inte heller finnas. Underbara värld. Tyvärr finns den inte kvar. En epidemi kallad "Civilisationen" har även tagit över den sista utposten av sunt förnuft.
Men ändå, vi bombas av reklam. På en retorikföreläsning förra hösten fick jag höra hur många reklambudskap som går igenom sinnet. En vanlig dag ligger den siffran på ca 1000 olika budskap om att köpa en produkt. Det går inte att komma bort från reklamen helt enkelt. Allt bygger på reklam.
Jag har också insett att desto mer saker man äger, desto mer fast blir man. Det är ett sjukligt tillstånd att äga för mycket, för då vill man bara ha mer, mer, mer. Och alla talar då om ansvar. Ansvar. Desto mer prylar, desto mer ansvar, desto mer tankekraft till att skydda, desto mer utåtriktat till att skaffa mer prylar som passar bra in med de redan "ägda" prylarna. Den gyllenbruna vasen från Orrefors som passar så fint in med gardinerna från IKEA.
Det enda sanna man äger som människa är sin egen kropp. Äkta ägande handlar om äkta frihet, och frånvaro från konstgjort ansvar.Vårda kroppen och sinnet, det är det enda sanna. Ironiskt nog är det ofta materialism (böcker, tidningar, seminarier) som är vägen dit.
Snabbmat, sömnbrist, stress, hets utsätter man kroppen för. Feta jänkare är urbilden. Jag tänker mest på alla dessa feting-brats på "My Sweet Super 16" som ser ut som kossor, men skyler allt med donuts, versace och en latte. Curlingmorsan som pungar ut 150 000$ på en fest för att smeka sitt samvete. Puh, nu är hon nog glad en stund till... Men nej, desto mer man kan få, desto mer vill man ha. Vi har skapat ett system där kvantiteten alltid går före kvalitén.
Var tog förnuftet vägen? Förnuftet att ifrågasätta hela systemet? Förnuftet att realisera det idiotiska att förstöra naturen genom onödigt inhandlande av skräp? Förnuftet att välja sin egen inre lycka först?
En sann värld ordnar upp sig själv. En sann värld bygger inte på missnöjdhet som drivkraft. En sann värld som alltför få orkar och vågar tänka på eller drömma om.
Thursday, March 22, 2007
Tillbaka till studenten
Nostalgi - "Immanuel Kant var den förste som hävdade att nostalgin är en längtan efter ett då snarare än ett där. Det är i denna moderna tidsinriktade betydelse ordet oftast används i dag."
Nostalgi - "Nostalgi, sammansättning av grekiskans nostos (hem) och algos (sjuka). Hade ursprungligen betydelsen sjuklig hemlängtan det vill säga, man längtar tillbaka till sitt förflutna."
Träffade Wych, Stånk och Don Muerte igår. Det var en återträff och en resa tillbaka till kötfärstårtor, TTA, Mariefredsdagen och sjukt mycket plugg. Det var ca 2 år sen vi packade ihop väskan och drog från Gymnasiet men/och hamnade sen i linköping igen.
Inget och allt hade förändras. Vi var där, men samtidigt tillbaka på en matteC-lektion, samma bord med alla andra runtomkring.
Man glömmer så mycket minnen. Vi hade svårt att komma ihåg vad korridorerna hette (och det var egentligen bara två stycken), mindes tillbaka till München, Mysrummet, Lärarna, Datahallen, Hemsedalsresan (som det finns film på), Tristessen, Kortspelen, Sofforna, Idiot-rektorn. Allt kom tillbaka.
Vi åt tacos och drack öl. Vi drack mer öl, tog lite vaniljvodka och blandade in lite saft i en grogg. Och vi glodde på kort från Studentdagen. Fan vad man längtade tillbaka. Det är nästan sjukligt att man hade så kul den dagen. Solen, champagne-frukosten vid maren, fotograferingen, kyrkan, marchen, bussen, lunchen, båten tillbaka till maren, mottagningen, flaket, festen..
Samtidigt, det är ju bara ord med minnen i. Det kommer inte tillbaka...
Kom hem väldigt sent, ca halv tre på natta. Med alkohol i blodet och sömn i sinnet blev det en rätt behaglig natt. Jag vaknade dock alldeles för tidigt av solen som vanligt.
Fan, jag borde plugga, men jag får det inte att funka ordentligt...
Nostalgi - "Nostalgi, sammansättning av grekiskans nostos (hem) och algos (sjuka). Hade ursprungligen betydelsen sjuklig hemlängtan det vill säga, man längtar tillbaka till sitt förflutna."
Träffade Wych, Stånk och Don Muerte igår. Det var en återträff och en resa tillbaka till kötfärstårtor, TTA, Mariefredsdagen och sjukt mycket plugg. Det var ca 2 år sen vi packade ihop väskan och drog från Gymnasiet men/och hamnade sen i linköping igen.
Inget och allt hade förändras. Vi var där, men samtidigt tillbaka på en matteC-lektion, samma bord med alla andra runtomkring.
Man glömmer så mycket minnen. Vi hade svårt att komma ihåg vad korridorerna hette (och det var egentligen bara två stycken), mindes tillbaka till München, Mysrummet, Lärarna, Datahallen, Hemsedalsresan (som det finns film på), Tristessen, Kortspelen, Sofforna, Idiot-rektorn. Allt kom tillbaka.
Vi åt tacos och drack öl. Vi drack mer öl, tog lite vaniljvodka och blandade in lite saft i en grogg. Och vi glodde på kort från Studentdagen. Fan vad man längtade tillbaka. Det är nästan sjukligt att man hade så kul den dagen. Solen, champagne-frukosten vid maren, fotograferingen, kyrkan, marchen, bussen, lunchen, båten tillbaka till maren, mottagningen, flaket, festen..
Samtidigt, det är ju bara ord med minnen i. Det kommer inte tillbaka...
Kom hem väldigt sent, ca halv tre på natta. Med alkohol i blodet och sömn i sinnet blev det en rätt behaglig natt. Jag vaknade dock alldeles för tidigt av solen som vanligt.
- I dag kallas du för?
- Inget särskilt. Jag har inte mött tillräckligt med folk för att få ett snitsigt namn. Kan ha varit Natalies kompis Louis från Spanien. Han hade svårt att uttala mitt namn. Rrobinn.
- Har varit vaken sen?
- Halv elva, trots att jag skulle träffa folk i skolan för att klara av kalken, det blev en sovmorgon.
- Vad gör du nu?
- Tänker på Javan. Det gick inte så bra igår, och nu undrar jag om jag ska ut och springa eller skriva kod. Det lutar mot det första, men det gör inte mig gladare i längden.
- Vilken låt beskriver din dag bäst?
- Lucky Twice - Lucky. Det kan trots allt bli så att jag får tur och klarar kalkuppgiften med 10p. I wish.Vilken låt beskriver din dag bäst?
Fan, jag borde plugga, men jag får det inte att funka ordentligt...
Tuesday, March 20, 2007
Bråda dagar
Det har hänt en hel del nu på sistonde. Mer än vanligt..
Idag var det första gången jag spelade innebandy på campushallen. Svettig och anfådd satt jag mest av alla på bänken. Tempot var finsk humppa och jag kände att en mycket irritirad torsten flink satt inom mig och slog på både hjärtat och lungorna med stolar som tillhygge (jag hängde inte med). Men det var kul att vara med i bastuluften igen. Jag skåra några mål, men mitt spel blev ganska lidande av att jag blev så trött. Tydligen är det sällan numer som det är så några med och spelar. Bara en avbytare.
Jag har alltså skaffat ett kort på campushallen och fryst mitt gamla i källarvåningen i ryd.
Imorgon blir det en rundtur i en framtida korrior i ett framtida flamman. Jag måste haft lite tur när jag på nått sätt fick tillgång till den på studentbostäders hemsida. Det blir kul. Jag ser fram emot det..
Javatentan närmar sig. Det är en vecka kvar nu, men saker och ting börjar falla på plats. Det är en skön känsla när man börjar förstå hur saker och ting hänger ihop. Däremot är det väldigt på kanten att man klarar av internredovisningen med en viss idiot som lärare (inga namn här).
Senast idag kom det fram att han ger minuspoäng om det är handskrivet, även om han hade skickat ut ett mejl innan om att det var okej. Dubbelmoral? Dubbelidioti? IQ-rumstemperatur? Allt!
Cykeln är besatt igen. Den är sönder. Min tyske granne Timo raggar runt bland erasmus-folk som säljer cyklar. Jag är trött på "Värdsmästarcykeln", det är den verkligen inte längre.
Jag har tagit på mig ett jobb att översätta en manual också. Om det går igenom känner jag en ganska rejäl kosing värd att spendera på nått skönt eller kul.
Den senaste boken jag läst, "I tystnadens land", gick lite utför i slutet tyvärr. Visst, den hade vissa metafilosofiska drag och det var en tydlig resonerande monolog om vad jaget är och vad det sitter i hjärnan. Samtidigt är den så otroligt skrämmande.
Jag sitter hellre i en illusion om att olika jag, olika medvetanden går runt och interagerar än att se alla andra människor (och jag) som något slags biologiska maskiner utan egentligt mål förutom att föra vidare arv.
Det är nog en ren självbevarelsedrift som sätter in till slut. En själ vet jag inte om jag kan kalla det för, men ett medvetande i varje person finns det. Själ känns lite väl religiöst, men utan ett jag, vad är man då? En berättelse skapad av sig själv? Jaget och duet har så stor del i mitt liv att det inte går att avlägsna, även om det kanske är mest logiskt att tänka så.
Idag var det första gången jag spelade innebandy på campushallen. Svettig och anfådd satt jag mest av alla på bänken. Tempot var finsk humppa och jag kände att en mycket irritirad torsten flink satt inom mig och slog på både hjärtat och lungorna med stolar som tillhygge (jag hängde inte med). Men det var kul att vara med i bastuluften igen. Jag skåra några mål, men mitt spel blev ganska lidande av att jag blev så trött. Tydligen är det sällan numer som det är så några med och spelar. Bara en avbytare.
Jag har alltså skaffat ett kort på campushallen och fryst mitt gamla i källarvåningen i ryd.
Imorgon blir det en rundtur i en framtida korrior i ett framtida flamman. Jag måste haft lite tur när jag på nått sätt fick tillgång till den på studentbostäders hemsida. Det blir kul. Jag ser fram emot det..
Javatentan närmar sig. Det är en vecka kvar nu, men saker och ting börjar falla på plats. Det är en skön känsla när man börjar förstå hur saker och ting hänger ihop. Däremot är det väldigt på kanten att man klarar av internredovisningen med en viss idiot som lärare (inga namn här).
Senast idag kom det fram att han ger minuspoäng om det är handskrivet, även om han hade skickat ut ett mejl innan om att det var okej. Dubbelmoral? Dubbelidioti? IQ-rumstemperatur? Allt!
Cykeln är besatt igen. Den är sönder. Min tyske granne Timo raggar runt bland erasmus-folk som säljer cyklar. Jag är trött på "Värdsmästarcykeln", det är den verkligen inte längre.
Jag har tagit på mig ett jobb att översätta en manual också. Om det går igenom känner jag en ganska rejäl kosing värd att spendera på nått skönt eller kul.
Den senaste boken jag läst, "I tystnadens land", gick lite utför i slutet tyvärr. Visst, den hade vissa metafilosofiska drag och det var en tydlig resonerande monolog om vad jaget är och vad det sitter i hjärnan. Samtidigt är den så otroligt skrämmande.
Jag sitter hellre i en illusion om att olika jag, olika medvetanden går runt och interagerar än att se alla andra människor (och jag) som något slags biologiska maskiner utan egentligt mål förutom att föra vidare arv.
Det är nog en ren självbevarelsedrift som sätter in till slut. En själ vet jag inte om jag kan kalla det för, men ett medvetande i varje person finns det. Själ känns lite väl religiöst, men utan ett jag, vad är man då? En berättelse skapad av sig själv? Jaget och duet har så stor del i mitt liv att det inte går att avlägsna, även om det kanske är mest logiskt att tänka så.
- I dag kallas du för?
- Klok! Stina i klassen påstod det i alla fall. Ibland så :) Det handlade om javan, men jag tror hon inte insåg att det var Anders som kan java.
- Har varit vaken sen?
- Vaknade vid 9, utvilad och fin. Jag gick och la mig tidigt eftersom jag hade fixat biljetter till dömd (gick upp 6 dagen innan) men såg sedan att det inte behövdes alls..
- Vad gör du nu?
- Jag tänker mest på att jag börjar inse hur klasser fungerar i java. Underbar känsla. Jag lyssnar på P3 hiphop i brist på annat. Jag känner en sån där skön rethosta i halsen, vilket tyder på både hur otränad jag är och hur mycket jag tagit ut mig idag på innebandyn.
- Vilken låt beskriver din dag bäst?
- "I can see clearly now, the rain is gone... na na na na"
- Vad är det bästa med dagen som har gått?
- Definitivt inte cykeln. Möjligen Anders som gav mig lift både till och från skolan. Ett stort tack. Javan kanske? Att jag inte är dödligt sjuk? Att jag inte ser andra människor som robotar! That's it!
Sunday, March 18, 2007
Kallepiraja
Då var det dags för en ny blogg igen, jag tror detta blir den tredje i ordningen. Förra bloggen blev lite väl mycket fest. Förhoppningsvis blir den här bloggen lite mer personlig. Kanske skriver jag lite om de böcker jag läser, de allmäna tankar jag har om det som kallas livet, musik, film, tv-serier och nån gnutta politik.
Så det blev en ny blogg. Det finns andra förklaringar också. Privata. Ibland behövs en uppryckning till att gå vidare i livet, och ett steg är kanske att utveckla sina tankar om saker utanför en blogg som är lika blöt som en disktrasa.
Jag tänker också skriva något, tänkte haffa p3-p4as program vakens frågor (LOGGEN) också. Det kan ge mig något att minnas senare.
/Kallepiraja
Så det blev en ny blogg. Det finns andra förklaringar också. Privata. Ibland behövs en uppryckning till att gå vidare i livet, och ett steg är kanske att utveckla sina tankar om saker utanför en blogg som är lika blöt som en disktrasa.
Jag tänker också skriva något, tänkte haffa p3-p4as program vakens frågor (LOGGEN) också. Det kan ge mig något att minnas senare.
- I dag kallas du för?
- KallePiraja verkar det som. Efter en hård fulvinskväll på diverse ställen är det en kall brasiliansk grogg som jag vill ha. Fast den ska vara utan alkohol.
- Har varit vaken sen?
- Sen Nio.NollÅtta. Alldeles för tidigt med andra ord om man gick och la sig vid fyra. Ska sova lite till om en kort stund.
- Vad gör du nu?
- Uppenbart? Jag har ätit en god uppvärmd Wokgryta från igår. Gött.
- Vilken låt beskriver din dag bäst?
- "Just idag mår jag bra, just idag är det skönt, jag är bakis och det regnar därute..."
- Vad är det bästa med dagen som gått?
- Jag lever även idag, och jag har inga större men från igår än en del trötthet. Jag kommer att få läsa ännu ett kapitel ur boken "I tystnadens land".
/Kallepiraja
Subscribe to:
Posts (Atom)
